STIPENDIATER I HAIN STIFTELSER


Stipendiater i Jan Hain Stiftelse

för Vetenskaplig Klinisk Medicinsk Forskning 2013 2024.



2024    Christina Brogårdh                                                                              583 000 kr

              f. 1968, docent, professor, forskargruppschef. 

       

Christina Brogårdh tilldelas stipendium ur Jan Hain stiftelse för vetenskaplig klinisk medicinsk forskning 2024 för sin forskning inriktad mot stroke och arm-handfunktionen efter stroke.


Brogårdh är professor i fysioterapi vid Institutionen för hälsovetenskaper och har sin forskning inriktad mot rehabilitering vid neurologiska sjukdomar, särskilt efter stroke och post-polio.


Brogårdh erhöll fysioterapeutexamen 1990 vid Lunds universitet och blev samma år legitimerad fysioterapeut. Därefter har hon haft sin kliniska anställning inom Skånes Universitetssjukhus, verksamhetsområde neurologi och rehabilitering. Hon disputerade 2006 och blev docent 2012 i experimentell rehabiliteringsmedicin. Brogårdh blev professor 2018 och innehar en förenad anställning i sjukvården.


Påverkan av arm-handfunktionen samt tillhörande smärta tillhör det som begränsar möjligheten till autonomi efter stroke. I sin forskning utvärderar hon nydanande träningsmetoder för både funktion och känsel samt den ofta samtidiga hjärntröttheten hos dessa patienter. Bland personer med post-polio ökar symptom vid stigande ålder och forskningen inriktar sig mot att utvärdera metoder för att bibehålla funktion och därmed livskvalitet. Hennes framstående forskning har uppmärksammats och inte minst har hon bidragit till utarbetande av nationella riktlinjer för rehabilitering efter stroke.



2024    Pamela Buchwald                                                                                538 000 kr

              f. 1975, docent, överläkare, specialläkare.                                                                   


Pamela Buchwald tilldelas stipendium ur Jan Hain stiftelse för vetenskaplig klinisk medicinsk forskning 2024 för sin forskning som syftar till att förbättra resultaten vid kolorektalcancer [ändtarmscancer] men också vid godartade sjukdomar.


Buchwald är docent och överläkare i kirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö och Skånes universitetssjukhus, verksamhetsområde kirurgi. Hennes forskning är inriktad mot kolorektalcancer. Buchwald erhöll läkarexamen vid Uppsala universitet 2000 och blev specialist i kirurgi 2008. Hon disputerade 2002 i Uppsala och blev docent 2012 vid Lunds universitet. Hon har varit fellow vid St. Marks Hospital, Harrow, UK och vid Christchurch Hospital, Nya Zeeland.


Hon bedriver forskning i framkant när det gäller nya prediktiva markörer som kanske kan bidra till förbättrad behandling och överlevnad vid kolorektalcancer genom att öka precisionen i val av behandling. Hon är också involverad i och leder flera multinationella studier som bland annat innefattar utveckling av minimalt invasiva kirurgiska tekniken och innovativa metoder för behandling av kolorektalcancer. Buchwald leder en framgångsrik klinisk och translationell forskning vilket också speglas i nationella och internationella uppdrag.



2024    Maria Ekelin                                                                                         583 000 kr

              f. 1968, docent, universitetslektor, progamdirektör.


Maria Ekelin tilldelas stipendium ur Jan Hain stiftelse för vetenskaplig klinisk medicinsk forskning 2024 dels för sin forskning som är nära anknuten till hennes pedagogiska verksamhet och dels för forskning kring komplikationer vid graviditet och förlossning.


Ekelin är universitetslektor i hälsovetenskap och programdirektör för barnmorskeprogrammet  och med ett forskningsfokus inom perinatal hälsa [mänsklig reproduktion och livets början] och barnmorskans roll i att skapa delaktighet i förlossningsupplevelsen.


Ekelin erhöll sjuksköterskeexamen 1997 och barnmorskeexamen 2001. Hon disputerade 2008 vid Lunds universitet och blev docent 2019.


Hennes pedagogiska verksamhet innefattar studier kring föräldrars upplevelse av vårdkedjan under graviditet, förlossning och eftervård samt barnmorskans betydelse. Studierna involverar barnmorskestudenter och syftar även till att ge grund till utveckling av utbildningen.


En annan forskningslinje är komplikationer vid graviditet och förlossning, särskilt foglossningssmärta som kan vara långvarigt begränsande för den drabbade. Här söker hon prediktionsmodeller för att förutse vilka som har hög risk för denna komplikation. Ekelins forskning bidrar i mycket hög grad till att förbättra den framtida förlossningsvården och genom att kombinera med omfattande pedagogiskt engagemang, till att forskningsbaserat bättre förbereda barnmorskestudenterna.



2023    Daniel Agardh                                                                                      380 000 kr

               f. 1971, adjungerad professor, överläkare


Daniel Agardh tilldelas stipendium ur Jan Hain stiftelse för vetenskaplig klinisk medicinsk forskning 2023 för sina utmärkta insatser inom forskningen avseende celiaki (glutenintolerans) hos barn.


Agardh disputerade 2006 på en avhandling inom det fält han sedan fortsatt inom och där han med tiden blivit en auktoritet. Celiaki är en vanlig autoimmun tunntarmssjukdom orsakad av intolerans mot födoämnet gluten. Målet med Agardhs forskning är att ta reda på vilka faktorer som bidrar till att celiaki uppstår och hur sjukdomen kan förhindras. Genom att studera ärftliga och miljöfaktorers betydelse bland annat inom multinationella TEDDY-studien har han kunnat visa att glutenmängden, tarminfektioner och gener har betydelse för vilka som drabbas. Denna kunskap har han sedan tagit vidare i flera stora studier. Som exempel kan nämnas två pågående randomiserade interventionsstudier (PreCiSe och GRAIN) där man för första gången testar om  en glutenreducerad kost med eller utan probiotika kan förhindra uppkomsten av celiaki hos friska barn som bär på ökad genetisk risk i Skåne. Han har också etablerat en metod som möjliggör provtagning i hemmet på friska barn för screening av celiaki, diabetes och autoimmun sköldkörtelsjukdom.

            


2023     Daniel Benoit                                                                                       380 000 kr

                f. 1971, universitetslektor


Daniel Benoit tilldelas stipendium ur Jan Hain stiftelse för vetenskaplig klinisk medicinsk forskning 2023 för sin framgångsrika forskning inom biomekanik och biomedicinsk teknik.


Benoit som ursprungligen kommer från Kanada disputerade 2005 vid Karolinska Institutet
på en avhandling inom idrottsmedicin. Efter många verksamma år i Italien, USA och Kanada
verkar han sedan 2022 vid Lunds universitet. Benoit ingår i forskargruppen idrottsvetenskap
och är föreståndare för det nya, tekniskt innovativa Movement and Reality Lab (MoRe-lab).


Målet med Benoits forskning är att förbättra livskvaliteten hos personer med funktionshinder på grund av skada eller sjukdom som begränsar funktionen under dagliga aktiviteter och idrott.  Han uppnår detta genom att studera biomekanik och neuro-muskulär kontroll av rörelse i vardagen. Hans tvärvetenskapliga tillvägagångssätt kombinerar kinesiologi, rehabiliterings-vetenskap, teknik och ortopedi. Hans forskning har ökat vår kunskap om hur man mäter rörelse, hur musklerna i våra ben arbetar tillsammans för att stabilisera våra leder och hur samspelet mellan våra muskler påverkas av skada, sjukdom och ålder.


 

2022     Helena Elding Larsson                                                                       250 000 kr

             f. 1968, adjungerad professor, överläkare


Helena Elding Larsson tilldelas stipendium ur Jan Hain stiftelse för vetenskaplig klinisk medicinsk forskning 2022 för sina utmärkta forskningsinsatser inom typ 1 diabetes hos barn.


Elding Larsson disputerade 2008 inom det område där hennes forskargärning sedan fortsatt, typ 1 diabetes hos barn. Hon är nu forskargruppschef för området pediatrisk endokrinologi. Hon medverkar i flera prospektiva populations baserade longitudinella screeningstudier, bland annat den internationella TEDDY studien (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young). Målet är att förbättra genetiska prediktiva markörer, finna triggers och riskfaktorer för den autoimmuna process som leder till typ 1 diabetes, samt kartlägga det autoimmuna förloppet och prediktera vilka barn som kommer att utveckla typ 1 diabetes och när.


Elding Larsson driver respektive studie och medverkar även i prövarinitierade kliniska prövningar där barn med hög risk inkluderas i studier med försök till primär prevention av typ 1 diabetes. För närvarande inom studien POINT, där 1050 barn har inkluderats för att få oralt insulin/placebo fram till 3 års ålder i försök att förhindra tidig debut av beta-cells-autoimmunitet och studien SINTIA, där barn med hög risk randomiseras till symbiotika eller placebo från 6 veckors ålder.



2022 Marlene Malmström                                                                              250 000 kr

f. 1981, docent, FoU-ledare omvårdnad, Skånes universitetssjukhus.


Marlene Malmström tilldelas stipendium ur Jan Hain stiftelse för vetenskaplig klinisk medicinsk forskning 2022 för sin framgångsrika forskning inom cancervårdsprocessen för patienter drabbade av bröstcancer respektive cancer i matstrupe och magsäck.


Malmström disputerade 2013 med en avhandling där hennes forskningsfokus var optimerad uppföljning efter kirurgi på grund av matstrupscancer. Hon fortsätter som senior forskare och forskargruppsledare inom området, dels med ett projekt inom rehabilitering och återhämtning vid cancer där man undersöker patientens och kontaktsjuksköterskans perspektiv under hela cancerrehabiliteringsprocessen. I ett annat projekt är fokus tidig identifiering av palliativa vårdbehov med mål att på ett multidisciplinärt kunna sätta in insatser för att främja patientens välbefinnande och vårdprocess.

Malmström har flera pågående stora studier inom bröstcancer området. Projekten fokuserar på att utvärdera evidensbaserad individualiserad rehabilitering efter bröstcancer samt migrerande kvinnors återhämtning och överlevnad efter cancerdiagnosen.



2021     Jimmie Kristensson                                                                                                      225 000 kr

                f. 1976, docent, legitimerad sjuksköterska.


Jimmie Kristensson är docent i vårdvetenskap vid Lunds universitet och sedan 2021 vice-rektor vid Lunds universitet.

Docent Jimmie Kristenssons forskning fokuserar på olika sårbara patientgruppers tillgång, användande och upplevelser av vård samt utvecklandet av vårdmodeller med syfte att göra vården mer samordnad.

Detta har inkluderat olika aspekter av vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning bland äldre patienter och utvärdering av effekterna av vårdmodeller med förebyggande och samordnande insatser av exempelvis sjuksköterskor och sjukgymnaster till äldre. De senare åren har fokus varit forskning inom palliativ vård och docent Kristensson är nu knuten till Palliativt utvecklingscentrum (i ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet).


Ett nuvarande fokusområde är tidiga palliativa insatser vid matstrups- och magsäckscancer för att ge bästa möjliga vård. Här syftar man till att utveckla en vårdmodell för tidig integrering av proaktiva personcentrerade palliativa insatser för denna kategori cancerpatienter med flera planerade studier med stora patientkohorter, patient- och anhörigperspektiv och utveckling av vårdmodeller.



2021     Cecilia Svedman                                                                                 225 000 kr

                f. 1969, professor, överläkare.


Cecilia Svedman är professor i yrkes- och miljödermatologi vid Lunds universitet och överläkare vid yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus Malmö.

Professor Svedmans forskning är riktad mot hur huden reagerar på diverse agens som den exponeras för. Många av dessa ämnen kan ge toxiska effekter men även ett immunologiskt svar om ämnet tar sig igenom hudbarriären och sensibiliserar individen, dvs. att ett minne i huden skapas och nästa gång man exponeras för sitt kontaktallergen får man en reaktion på ämnet (exempelvis i form av eksem).


Forskningen inbegriper alltså hur vi reagerar på att kontinuerligt exponeras för olika ämnen, allt från plast, gummiämnen, färger, parfymämnen och hur man kan sätta in preventiva insatser efter att identifierat s.k. allergener, testa desamma, utreda riskmiljöer och möjliggöra prevention.

Studier på exempelvis kromallergi görs för att förbättra byggsektorn, akrylatallergi som drabbar exempelvis nagelteknologer eller tandvårdspersonal och parfymer och häftämnen (patienter som ”riskkonsumenter”). Dessa studier görs i nära samarbete med kemister, biomedicinska analytiker, med vårdpersonal, läkare och kuratorer, aktiv intervention av riskmiljöer och samverkan med företag och arbetsgivare. Under pandemin har eksem hos individer med medicintekniska produkter, ökande kontaktallergifrekvenser mot parfym och smakämnen samt kontaktallergi mot skyddsutrustning noterats, indikerande framtida utmaningar i miljön.


                 

2020     Daniel Ansari                                                                                       180 000 kr

                f. 1988, docent, specialistläkare i kirurgi, Skånes universitetssjukhus

                Lund och docent i experimentell kirurgi vid Lunds universitet.


Daniel Ansaris forskning inom bukspottkörtelcancer (pankreascancer) startade tidigt och resulterade i en avhandling om pankreascancer 2014, forskning som senare fortsatt och bl.a. resulterat i en halvtidstjänst från Cancerfonden i ämnet. Fokus har blivit utvecklingen av en ny s.k. biomarkörpanel i blod (serum) för en bättre och tidigare diagnostik av pankreascancer, primärt genom att studera riskgrupper som ärftlig och familjär cancer, nydebuterad diabetes mellitus och patienter med vaga-diffusa buksymtom där
pankreascancer inte kan uteslutas.


Utvecklingsarbetet har skett genom studier av pankreascancervävnad (med s.k. masspektrometri) och sedan i serum där slutligen en panel på fem proteinmarkörer kunnat identifieras. Med denna panel kan pankreas-cancer diagnosticeras med 99.1 % säkerhet. Utvecklingen av detta diagnostiska pankreascancertest (blod) pågår med syfte till att utveckla både en s.k. 'point-of-care test' (lateral flow; ungefär som ett graviditetstest) och en central test riktad mot sjukhus och klinisk kemi. Den vidare utvecklingen syftar till prognostisk stratifiering av patienter med nydiagnosticerad pankreascancer i riktning mot en mera stratifierad behandling.



2020     Steven Schmidt                                                                                                     180 000 kr

                f. 1967, docent.    


Steven Schmidt är docent, verksam vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lund universitet inom MultiPark (multidisciplinär forskning rörande Parkinsons sjukdom).


Docent Steven Schmidts forskning fokuserar kring åldrande och hälsa relaterat till flera miljöaspekter som inkluderar bostäder, transport, teknik och offentliga byggnader. Samarbetet är multidisciplinärt och relaterar till äldre i allmänhet såväl som de som åldras med funktionshinder som exempelvis Parkinsons sjukdom. Hemmet relaterar både till fysiska symtom och psykiskt välbefinnande och lyfter fram vikten av både fysisk design och individuella perspektiv på bostäder framgent. Fokus är också på olika transportalternativs rörlighet för äldre och inverkan av sociala resurser, hälsa, inkomster och egen förmåga.


I ett samarbete med forskare i Japan fann man att kall inomhustemperatur relaterade till sämre fysisk prestanda, ökad risk för skador och fall och var kopplat till äldre med ekonomiska svårigheter. Parallellt har docent Schmidt lett utvecklingen av ett forskningslaboratorium (Movement and Reality Lab; 'MoRe-Lab') öppnat 2021 och som planeras i full drift 2023. Här kommer fokus att vara på att testa olika miljölösningar, experimentella bostäder och utomhusmiljöer samt utvärdering av ny teknik.




År      Stipendiat  /Senast kända akademiska position (2020)     Belopp_


2019     Christine Rubertsson, professor, reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa.      225 000 kr

             Sebastian Albinsson, universitetslektor, molekylär kärlfysiologi.                         225 000 kr


2018     Ulrika Bejerholm, professor, psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning.            225 000 kr


2017     Birgit Holritz Rasmussen, professor, hälsofrämjande komplexa                      150 000 kr

                                                                               interventioner.                           

2016     Inger Hallström, professor, barns och familjers hälsa.                                                 50 000 kr


2015     Mona Eklund, professor, arbetsterapi och aktivitetsvetenskap.                               150 000 kr


2014     Anna Forsberg, professor, vård i högteknologisk miljö.                                               200 000 kr


2013     Gerd Ahlström, professor, hälsofrämjande komplexa interventioner.                    200 000 kr



Totalt har stiftelsen delat ut 5 344 000 kr fram till och med år 2024.

                 STIPENDIATER


Styrelserna utser Stipendiaterna.


"STIPENDIER" kan utdelas till enskilda forskare eller forskargrupp för att uppmärksamma och stödja insatser


"PRIS" utdelas vid speciella tillfällen för att visa uppskattning och för att uppmärksamma särskilda insatser.