2022 Helena Elding Larsson 250 000 kr
f. 1968, adjungerad professor, överläkare
Helena Elding Larsson tilldelas stipendium ur Jan Hain stiftelse för vetenskaplig medicinsk forskning 2022 för sina utmärkta forskningsinsatser inom typ 1 diabetes hos barn.
Elding Larsson disputerade 2008 inom det område där hennes forskargärning sedan fortsatt, typ 1 diabetes hos barn. Hon är nu forskargruppschef för området pediatrisk endokrinologi. Hon medverkar i flera prospektiva populations baserade longitudinella screeningstudier, bland annat den internationella TEDDY studien (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young). Målet är att förbättra genetiska prediktiva markörer, finna triggers och riskfaktorer för den autoimmuna process som leder till typ 1 diabetes, samt kartlägga det autoimmuna förloppet och prediktera vilka barn som kommer att utveckla typ 1 diabetes och när.
Elding Larsson driver respektive medverkar även i prövarinitierade kliniska prövningar där barn med hög risk inkluderas i studier med försök till primär prevention av typ 1 diabetes. För närvarande inom studien POINT, där 1050 barn har inkluderats för att få oralt insulin/placebo fram till 3 års ålder i försök att förhindra tidig debut av beta-cells-autoimmunitet och studien SINTIA, där barn med hög risk randomiseras till symbiotika eller placebo från 6 veckors ålder.
2022 Marlene Malmström 250 000 kr
f. 1981, docent, FoUU-ledare omvårdnad, Skånes universitetssjukhus.
Marlene Malmström tilldelas stipendium ur Jan Hain stiftelse för vetenskaplig klinisk medicinsk forskning 2022 för sin framgångsrika forskning inom cancervårdprocessen för patienter drabbade av bröstcancer respektive cancer i matstrupe och magsäck.
Malmström disputerade 2013 med en avhandling där hennes forskningsfokus var optimerad uppföljning efter kirurgi på grund av matstrupscancer. Hon fortsätter som senior forskare och forskargruppsledare inom området, dels med ett projekt inom rehabilitering och återhämtning vid cancer där man undersöker patientens och kontaktsjuksköterskans perspektiv under hela cancerrehabiliteringsprocessen. I ett annat projekt är fokus tidig identifiering av palliativa vårdbehov med mål att på ett multidisciplinärt kunna sätta in insatser för att främja patientens välbefinnande och vårdprocess.
Malmström har flera pågående stora studier inom bröstcancer området. Projekten fokuserar på att utvärdera evidensbaserad individualiserad rehabilitering efter bröstcancer samt migrerande kvinnors återhämtning och överlevnad efter cancerdiagnosen.
f. 1976, Docent, legitimerad sjuksköterska.
Jimmie Kristensson är docent i vårdvetenskap vid Lunds universitet och sedan 2021 vice-rektor vid Lunds universitet.
Docent Jimmie Kristenssons forskning fokuserar på olika sårbara patientgruppers tillgång, användande och upplevelser av vård samt utvecklandet av vårdmodeller med syfte att göra vården mer samordnad.
Detta har inkluderat olika aspekter av vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning bland äldre patienter och utvärdering av effekterna av vårdmodeller med förebyggande och samordnande insatser av exempelvis sjuksköterskor och sjukgymnaster till äldre. De senare åren har fokus varit forskning inom palliativ vård och docent Kristensson är nu knuten till Palliativt utvecklingscentrum (i ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet).
Ett nuvarande fokusområde är tidiga palliativa insatser vid matstrups- och magsäckscancer för att ge bästa möjliga vård. Här syftar man till att utveckla en vårdmodell för tidig integrering av proaktiva personcentrerade palliativa insatser för denna kategori cancerpatienter med flera planerade studier med stora patientkohorter, patient- och anhörigperspektiv och utveckling av vårdmodeller.
f. 1969, Professor, överläkare.
Cecilia Svedman är professor i yrkes- och miljödermatologi vid Lunds universitet och överläkare vid yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Skånes universitetssjukhus Malmö.
Professor Svedmans forskning är riktad mot hur huden reagerar på diverse agens som den exponeras för. Många av dessa ämnen kan ge toxiska effekter men även ett immunologiskt svar om ämnet tar sig igenom hudbarriären och sensibiliserar individen, dvs. att ett minne i huden skapas och nästa gång man exponeras för sitt kontaktallergen får man en reaktion på ämnet (exempelvis i form av eksem).
Forskningen inbegriper alltså hur vi reagerar på att kontinuerligt exponeras för olika ämnen, allt från plast, gummiämnen, färger, parfymämnen och hur man kan sätta in preventiva insatser efter att identifierat s.k. allergener, testa desamma, utreda riskmiljöer och möjliggöra prevention.
Studier på exempelvis kromallergi görs för att förbättra byggsektorn, akrylatallergi som drabbar exempelvis nagelteknologer eller tandvårdspersonal och parfymer och häftämnen (patienter som ”riskkonsumenter”). Dessa studier görs i nära samarbete med kemister, biomedicinska analytiker, med vårdpersonal, läkare och kuratorer, aktiv intervention av riskmiljöer och samverkan med företag och arbetsgivare. Under pandemin har eksem hos individer med medicintekniska produkter, ökande kontaktallergifrekvenser mot parfym och smakämnen samt kontaktallergi mot skyddsutrustning noterats, indikerande framtida utmaningar i miljön.
f. 1988, Docent, specialistläkare i kirurgi, Skånes universitetssjukhus
Lund och docent i experimentell kirurgi vid Lunds universitet.
Daniel Ansaris forskning inom bukspottkörtelcancer (pankreascancer) startade tidigt och resulterade i en avhandling om pankreascancer 2014, forskning som senare fortsatt och bl.a. resulterat i en halvtidstjänst från Cancerfonden i ämnet. Fokus har blivit utvecklingen av en ny s.k. biomarkörpanel i blod (serum) för en bättre och tidigare diagnostik av pankreascancer, primärt genom att studera riskgrupper som ärftlig och familjär cancer, nydebuterad diabetes mellitus och patienter med vaga-diffusa buksymtom där
pankreascancer inte kan uteslutas.
Utvecklingsarbetet har skett genom studier av pankreascancervävnad (med s.k. masspektrometri) och sedan i serum där slutligen en panel på fem proteinmarkörer kunnat identifieras. Med denna panel kan pankreas-cancer diagnosticeras med 99.1 % säkerhet. Utvecklingen av detta diagnostiska pankreascancertest (blod) pågår med syfte till att utveckla både en s.k. 'point-of-care test' (lateral flow; ungefär som ett graviditetstest) och en central test riktad mot sjukhus och klinisk kemi. Den vidare utvecklingen syftar till prognostisk stratifiering av patienter med nydiagnosticerad pankreascancer i riktning mot en mera stratifierad behandling.
Steven Schmidt är docent, verksam vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lund universitet inom MultiPark (multidisciplinär forskning rörande Parkinsons sjukdom).
Docent Steven Schmidts forskning fokuserar kring åldrande och hälsa relaterat till flera miljöaspekter som inkluderar bostäder, transport, teknik och offentliga byggnader. Samarbetet är multidisciplinärt och relaterar till äldre i allmänhet såväl som de som åldras med funktionshinder som exempelvis Parkinsons sjukdom. Hemmet relaterar både till fysiska symtom och psykiskt välbefinnande och lyfter fram vikten av både fysisk design och individuella perspektiv på bostäder framgent. Fokus är också på olika transportalternativs rörlighet för äldre och inverkan av sociala resurser, hälsa, inkomster och egen förmåga.
I ett samarbete med forskare i Japan fann man att kall inomhustemperatur relaterade till sämre fysisk prestanda, ökad risk för skador och fall och var kopplat till äldre med ekonomiska svårigheter. Parallellt har docent Schmidt lett utvecklingen av ett forskningslaboratorium (Movement and Reality Lab; 'MoRe-Lab') öppnat 2021 och som planeras i full drift 2023. Här kommer fokus att vara på att testa olika miljölösningar, experimentella bostäder och utomhusmiljöer samt utvärdering av ny teknik.
Totalt har stiftelsen delat ut 2.835.000 kr fram till och med år 2022.
HAIN STIFTELSER
© Copyright. All Rights Reserved
Web Admin.: R. Rohlin