2022 Anna W Gustafsson 275 000 kr
f. 1968, Fil. dr., docent.
Anna W. Gustafsson är universitetslektor i svenska vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.
Gustafssons forskning följer ett flertal spår som alla är högintressanta. Hon har bland annat undersökt förändringar i ordförståelse hos dagens unga med högskoleprovet som utgångspunkt. Projektet resulterade i den uppmärksammade boken Ord på prov. En studie av ordförståelse i högskoleprovet (2017).
Ett annat forskningsspår för vidare doktorsavhandlingens inriktning på text- och diskursanalys av politiska texter. Gustafsson har inom detta område bland annat studerat högerpopulistiska supportrars kommunikation i sociala medier inom ramen för ett europeiskt samarbetsprojekt omfattande tio länder.
Gustafsson är också i hög grad aktiv inom fältet medicinsk humaniora, där hon undersöker
olika typer av samtal i relation till vård och hälsa. Under åren 2015–2018 deltog hon exempelvis
i ett projekt om metaforer och bildspråk i den palliativa cancervården i samarbete med svenska och brittiska forskare. Sedan 2022 är hon medarbetare vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora.
Gustafssons forskning är både nyskapande och originell och närmar sig centrala områden,
såsom politisk kommunikation och medicinsk humaniora, med utmärkt relevans för såväl den språkvetenskapliga forskningen som samhället i stort. Det finns all anledning att förvänta sig viktiga framtida forskningsinsatser från Gustafssons sida.
2022 Per Anders Rudling 275 000 kr
f. 1974, Fil.dr., docent.
Per Anders Rudling är universitetslektor i historia vid historiska institutionen, Lunds universitet.
Rudlings forskning kretsar runt nationalism, historiekultur och historiebruk, främst i unga, nationaliserande stater i Östeuropa som Ukraina och Vitryssland/Belarus. Rudling har forskat om Ukrainas moderna historia, inte minst i dess västliga gränsområden, det som innan 1939 utgjorde mellankrigspolens östliga gränsområdena, kresy wschodnie. Rudling är särskilt intresserad av minnet – eller icke-minnet – av förintelsen och interetniskt våld under andra världskriget i den ukrainska diasporans minneskultur.
I sitt nuvarande projekt studerar Rudling den polsk-ukrainska minneskonflikten rörande den etniska rensning av västra Ukraina som under andra världskriget utfördes av ultranationalistiska grupper. Han placerar denna minneskonflikt i ett regionalt, europeiskt och transatlantiskt större sammanhang.
Niclas Burenhult var tidigare forskare vid Max Planck Institutet för psykolingvistik i Nijmegen.Hans forskning rör förhållandet mellan språk, kultur och kognition. Han har ett särskilt intresse för språklig kategorisering av landskap och beviljades år 2010 ett ERC-anslag,
det mest prestigefulla anslaget för excellent forskning vi har i Europa, och ovanligt för humanister att få, för fortsatta studier inom det området.
Docent Burenhults forskning kartlägger och bevarar också utdöende språk, både genom hans egna studier av aslispråken, en grupp austroasiatiska språk som talas på Malackahalvön, och hans engagemang i och arbete med digitala resurser för att skapa arkiv och arbetsytor där
arbetet med dessa språk kan fortsätta, också efter det att de sista talarna försvunnit.
Mia-Maria Hammarlin har under hela sin forskargärning fördjupat sig i etnologiska fenomen,vardagsförankrade, kulturella, meningsbärande, obemärkta händelser och företeelser somsällan tillskrivs särskilt stort värde, varken i vetenskapssamhället eller i samhället i stort.
Hammarlin har beforskat ryktesspridning och skvaller – efter att ha tagit utgångspunkt i postdoktorsanställningen om medieskandaler. Här visar hon i boken "I Stormens öga" prov
på en fantastisk förmåga att väva samman fascinerande fallstudier med kloka resonemang
kring teorier och tidigare forskning. "I Stormens öga" var en bok som fyllde ett kulturellt
behov, uppmärksammade vardagen så som den ter sig för en individ som står i centrum för
ett så kallat mediedrev.
Jonatan Wistrand företräder i flera roller det ämnesområde som internationellt benämns "Medical Humanities/Medicinsk humaniora" – humaniora i medicinens tjänst. Jonatan är en medicinare med humanistisk inriktning och är tillika forskaren som läkare och läkaren som forskare. I vart och ett av hans många vetenskapliga arbeten förenas hans dubbla kompetens: Jonatan är den uppskattade klinikern i sina patienters omedelbara närhet vid en vårdcentral
i Löberöd; han är forskaren med projekt och produktion som kräver "split vision": det vill säga
å ena sidan biomedicinskt evidensbaserade resultat, å andra sidan humanvetenskaplig belysning med siktet inställt på läkarrollen och patientmötet i den vårdvetenskapliga praktiken.
Hans avhandling 2019: Läkaren som patient: dokumentära och litterära vittnesmål under 1900- och 2000-tal, fick stor uppmärksamhet.
Jonatan går med sin tvärvetenskapliga profil och sitt djupa forskningsengagemang i bräschen
för den pågående konsolideringen av det viktiga sambandet mellan medicin och humaniora.
Rachels Irwins huvudsakliga forskningsintresse handlar om sambandet mellan samhälle, kultur och policy. Hon har forskat om "den svenska strategin" gällande covid-19 och hur den har diskuterats i svenska och internationella media.
Hennes intresse för kultur och policy började med studier av internationell och global hälsa där det riktats kritik mot Världshälsoorganisationen (WHO) arbete. Hennes fältstudier i Genève. ledde till 'upptäckten' av en främmande "stam" av diplomater, tjänstepersoner och läkare med sina egna olika ritualer och sedvänjor.
Sedan dess har hon forskat om hur samhälleliga och kulturella normer påverkar olika policyområden inom hälsofältet, till exempel våld mot hälso-och sjukvårdspersonal i humanitära kriser. Hon har också forskat om svenskt utvecklingsbistånd från 1950 till idag. Där återfinner man vissa begrepp som "folkhemmet" och "solidaritet" som påverkat svensk biståndspolitik, och Irwin har undersökt dess koppling till Sverigebilden.
2020 Bodil E. Persson [Pris] 50.000 kr
f. 1951, Fil. dr., Leg. läkare.
Bodil Persson verkade i flera år som allmänläkare i Bromölla. Efter doktorandstudier i historia vid Lunds universitet blev hennes avhandlingsprojekt pestepidemin i Skåne med start från Magnus Stenbocks försök att under pestepedemin 1710–1712 hindra smittan att spridas från Blekinge till Skåne. Avhandlingen blev klar 2001 med titeln: "Pestens gåta. Farsoter i det tidiga 1700-talets Skåne." Avhandlingen var socialhistorisk och Bodil underströk att sjukdomens utbredning hängde samman med kulturella traditioner.
Senare har hon arbetat med att kartlägga mjältbrandens utbredning vilket kom till nytta i ett ekologiskt projekt i Fyledalen där mjältbranden varit utbredd under 1900-talet. Genom sina djupa kunskaper om både medicin och historia, och genom sin förmåga att gå till botten på historiska problem, har Bodil gjort en stor insats i svensk historisk och medicinhistorisk forskning.
för Humanisktiska och Teologiska fakulteterna.
Bodil Pettersson, Professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet i Kalmar. 200.000 kr
för Kunskapshistoria (LUCK), Lunds universitet.
för Kunskapshistoria (LUCK), Lunds universitet.
Totalt har stiftelsen delat ut 9.280.000 kr fram till och med år 2022.
HAIN STIFTELSER
© Copyright. All Rights Reserved
Web Admin.: R. Rohlin