2022 Kari Nielsen 275 000 kr
f. 1972, docent, universitetslektor, överläkare
Kari Nielsen tilldelas stipendium ur Inga och John Hain stiftelse för medicinsk vetenskaplig forskning 2022, år 1, för sin betydelsefulla forskning kring hudcancer, och då inte minst maligna melanom.
Nielsen disputerade 2009 på en avhandling om malignt melanom och riskfaktorer och CDKN2A mutation, en mutation som är starkt kopplad till melanom. Forskningen har sedan fortsatt inom området och den starka melanomgrupp som fanns i Lund, men även breddats till andra typer av hudcancer som skivepitelcancer och basalcellscancer. Forskningen är bred och spänner över registerforskning, riskfaktorbedömning och rekommendationer för personer med ärftlighet för melanom, teledermatologi, dermatoskopi, nya bilddiagnostiska metoder, molekylärbiologi och immunologi. Utöver de regionala forskningsaktiviteterna, sker samarbete i nationella och internationella nätverk.
Kari Nielsens forskning syftar till bättre och smärtfriare diagnostik och behandling vid hudcancer, identifiera mekanismer, och individanpassa råd och behandling. Forskningen sker i regionala och nationella nätverk på patienter med hudcancer, en tilltagande grupp i antal och där tidig diagnos kan vara livräddande.
2022 Pernilla Stenström 275 000 kr
f. 1971, docent, universitetslektor, överläkare
Pernilla Stenström tilldelas stipendium ur Inga och John Hain stiftelse för medicinsk vetenskaplig forskning 2022, år 2, för sin framgångsrika och betydelsefulla forskning kring medfödda missbildningar i magtarmkanalen.
Stenström disputerade 2014 inom barnkirurgi och fortsatt i såväl nationella som internationella samarbeten kring medfödda magtarmmissbildningar. Detta har inkluderat missbildningar i ändtarm (analatresi), komplikationer till kirurgiska åtgärder och påverkan på fertilitet, missbildning i matstrupen (esofagusatresi) och hur det påverkar livskvalitet och lungfunktion, samt diagnostik och behandling vid sk Hirschsprungs sjukdom (störd tjocktarmsfunktion. De fortsatta studierna har inkluderat e-hälsa och ex utveckling av en plattform för kommunikation mellan profession och familj. Forskning göres också hur de medfödda missbildningar påverkar patienterna upp i tonåren.
I sin forskning arbetar Pernilla Stenström i nätverk, en förutsättning för dessa i sig tämligen infrekventa, men tidigare potentiellt letala missbildningar, och hur man kan förbättra diagnostik, åtgärder och öka kunskapen generellt. Detta gäller också patientens livskvalitet och funktion upp i tonåren och etablerandet av e-hälsa inom området.
f. 1978, Docent i virologi, universitetslektor.
Docent Joakim Esbjörnsson är verksam vid Institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, forskargruppschef vid Systembiologi.
Docent Esbjörnsson studerar hur virusinfektion kan etablera sig och spridas. Fokus har varit
akut hiv-infektion med studier inte minst i Afrika. Detta inkluderar ett projekt som studerar
hur dynamiken ser ut för över 1 000 blodproteiner under akut hiv-infektion, kunskap som kommer att ytterligare förklara under akut virusinfektion. Studier på hiv och spridning i
Kenya har visat på helt nya spridningsmönster och riskgrupper, kunskaper som kan vara behjäpliga för att begränsa spridning av hiv.
Kunskaperna har emellertid potentiell implementering även vid luftvägsinfektioner som SARS, RSV och covid. En viktig del av forskningen gäller hur virusinfektion kan etablera sig i vävnad och detta studeras på humanmaterial (halsmandelvävnad). En viabel modell har kunnat utvecklas genom att använda mycket tunna vävnadssnitt och tillsätta syre och näringsämnen. Spatial transkriptomik användes för att studera genuttryck i vävnaden, en kartläggning som
kan ha implikationer på såväl tumör som sårläkning.
Joakim Esbjörnsson är central i utvecklingen av Skandinaviens första viruscenter, Lunds universitet, med planerad invigning sommaren 2022.
f. 1971, Docent, universitetslektor, överläkare.
Pernilla Stenström är docent i barnkirurgi vid Lunds universitet och överläkare i barnkirurgi, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Docent Stenströms forskning är fokuserad kring barn med medfödda missbildningar i tarm
och bäckenbotten. Forskningen inkluderar såväl åtgärd av missbildningen som barnets fortsatta funktion, långsiktiga utveckling och hur patienter, familjer och vårdpersonal kan inkorporeras i behandling och forskning. Kan diagnostiken vid Hirschsprungs sjukdom (avsaknad av nerv-celler i tarmen) ställas, kan det ge barn en snabb diagnos, kortare operationstider och om möjligt lite mera exakt avgöra hur stor del av barnets tarm som ska opereras bort.
Barnets mag- och urinvägsfunktion efter operation studeras. Vikten av t.ex. matens effekt på magfunktionen skiljer sig från friska barn och lyfter behovet av dietistråd.Den framtida utvecklingen inkluderar också s.k. e-hälsa med utveckling av interaktiva plattformar som ska stärka patientens och familjens trygghet och förståelse.
Den långsiktiga utvecklingen som tonåring och vuxen hos barn med medfödda missbildningar studeras för att öka kunskapen kring hur vilken vård som behövs och eventuellt kompletterande kirurgi och annan behandling. Fokus har inte minst varit på Hirschsprungs sjukdom och anorektala missbildningar, ett område som docent Stenström, tillfrågad av patientorganisationen, startade upp och ansvarar för. Forskningen och utvecklingen inbegriper ett multidisciplinärt samarbete med såväl medicinska specialister, sjuksköterskor, dietister, ingenjörer och psykologer.
f. 1978, Docent i virologi, universitetslektor.
Docent Joakim Esbjörnsson är verksam vid Institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, forskargruppschef vid Systembiologi.
Docent Esbjörnsson studerar hur virusinfektion kan etablera sig och spridas. Fokus har varit
akut hiv-infektion med studier inte minst i Afrika. Detta inkluderar ett projekt som studerar
hur dynamiken ser ut för över 1000 blodproteiner under akut hiv-infektion, kunskap som kommer att ytterligare förklara under akut virusinfektion. Studier på hiv och spridning i
Kenya har visat på helt nya spridningsmönster och riskgrupper, kunskaper som kan vara behjäpliga för att begränsa spridning av hiv.
Kunskaperna har emellertid potentiell implementering även vid luftvägsinfektioner som
SARS, RSV och covid. En viktig del av forskningen gäller hur virusinfektion kan etablera
sig i vävnad och detta studeras på humanmaterial (halsmandelvävnad). En viabel modell
har kunnat utvecklas genom att använda mycket tunna vävnadssnitt och tillsätta syre och näringsämnen. Spatial transkriptomik användes för att studera genuttryck i vävnaden, en kartläggning som kan ha implikationer på såväl tumör som sårläkning.
Joakim Esbjörnsson är central i utvecklingen av Skandinaviens första viruscenter, Lunds universitet, med planerad invigning sommaren 2022.
f. 1974, Docent i onkologi, överläkare i thoraxonkologi.
Maria Planck är docent i onkologi vid Lunds universitet och överläkare vid thoraxonkologi, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Docent Planck och hennes forskargrupp är verksam inom lungcancerforskning och mera specifikt framtagande av kliniskt relevanta molekylära signaturer i lungtumörvävnad för att förutsäga lungcancerpatienternas prognos eller svar på behandling. För detta syfte används vävnadsprover från lungcancerpatienter och analys görs på såväl epigenetisk nivå (faktorer
som styr hur generna uttrycks utan att vara reglerat till DNA), på DNA-nivå, på RNA-nivå
eller på proteinnivå.
Dessa studier är mycket angelägna för att upptäcka resistensutveckling eller bedöma när pågående läkemedelsbehandling hos en lungcancerpatient behöver ändras. Studierna
inkluderar också förekomst av s.k. cirkulerande tumör-DNA i blod på opererade lung-cancerpatienter med senare känt återfall av sin sjukdom och detta kan komma att tjäna
som ett framtida verktyg för att identifiera återfall av lungcancer.
Forskningsstudierna inkluderar också utfallet av behandling med s.k. immunterapi, en ny behandlingsform vid spridd lungcancer. Dessutom undersökes lungcancer på patienter
som aldrig varit rökare i en stor nationell studie med analys av tumörernas DNA eller RNA
för att identifiera eventuellt behandlingsbara mutationer eller fusionsgener (targets).
Totalt har stiftelsen delat ut 9.145.000 kr fram till och med år 2022.
HAIN STIFTELSER
© Copyright. All Rights Reserved
Web Admin.: R. Rohlin