2024 Oscar Braun 583 000 kr
f. 1977, docent och överläkare.
Oscar Braun tilldelas stipendium ur Inga och John Hain stiftelse för vetenskaplig medicinsk forskning 2024 för huvudområdet i sin forskning om hjärtsvikt och att förebygga hjärtsvikt men innefattar även hjärttransplantationer.
Braun är docent och överläkare i kardiologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper Lund och Skånes universitetssjukhus, verksamhetsområde kardiologi och lungmedicin.
Forskningsprojektdeltagare i ´Molecular Epidemilogy and Cardiology´, projektledare vid ´Heart Failure and Mechanical Support´, forskare vid EXODIAB: ´Excellence of Diabetes Research in Sweden´
Braun erhöll läkarexamen 2003 vid Lunds universitet och blev specialist i kardiologi 2015. Han disputerade 2007 och blev docent 2016. Han har haft forskningsvistelser (fellowship) två gånger vid University of California, San Diego.
Målet med forskningen är förebygga samt att identifiera personer som riskera att få svår hjärtsvikt och att förbättra resultaten om sjukdomen blir så svår att transplantation behövs. I sin forskning använder han såväl register som kliniska observationsstudier och randomiserade kliniska prövningar. Många av dessa patienter finns i primärvården och en viktig del av studierna är att utvärdera hur moderna behandlingar kan förbättra prognosen redan i tidiga skeden. Braun bidrar med viktig och framstående forskning inom detta område.
2024 Daniel Lindqvist 583 000 kr
f. 1982, docent, universitetslektor och överläkare.
Daniel Lindqvist tilldelas stipendium ur Inga och John Hain stiftelse för vetenskaplig medicinsk forskning 2024 för sin forskning fokuserad på biologisk psykiatri och precisionspsykiatri.
Lindqvist är universitetslektor samt avdelnings- och forskningschef i psykiatri vid Institutionen för kliniska vetenskaper Lund och överläkare i psykiatri, Region Skåne samt projektledare vid Enheten för Biologisk Psykiatri och Precisionspsykiatri. Hans forskning är inriktad mot att utveckla behandling av depression baserad på nya biologiska markörer.
Lindqvist erhöll läkarexamen vid Lunds universitet 2008 och blev specialist i psykiatri 2020.
Han disputerade 2010 vilket följdes av post-doc vid University of California, San Fransisco.
Han blev docent 2015. Inom regionen har han uppdrag som forskningschef inom psykiatrin.
Lindqvists forskning är fokuserad på biologisk psykiatri och precisionspsykiatri, vilket innebär att nya grundvetenskapliga kunskaper om signalering och reglering används för att utveckla skräddarsydda behandlingar. Framtidsperspektivet är att varje persons individuella symptomprofil i kombination med biomarkörer kan leda till bättre behandling vid depression. Förutom biomarkörer används även nya funktionella bildundersökningar av hjärnan i olika behandlingsstudier. Lindqvist har också ledande roller i multi-centerstudier med finansieras bland annat Vetenskapsrådet. Lindqvists forskning är mycket framgångsrik och framåtsyftande.
2024 Maria Swanberg 583 000 kr
f.1977, docent och universitetslektor.
Maria Swanberg tilldelas stipendium ur Inga och John Hain stiftelse för vetenskaplig medicinsk forskning 2024, år 2, för sin betydelsefulla forskning inom Parkinsons sjukdom.
2023 Kari Nielsen 380 000 kr
f. 1972, docent, universitetslektor, överläkare.
Kari Nielsen tilldelas stipendium ur Inga och John Hain stiftelse för medicinsk vetenskaplig forskning 2023, år 2, för sin betydelsefulla forskning kring hudcancer, och då inte minst maligna melanom.
2023 Maria Swanberg 380 000 kr
f.1977, docent och universitetslektor i Translationell neurovetenskap.
Maria Swanberg tilldelas stipendium ur Inga och John Hain stiftelse för medicinsk vetenskaplig forskning 2023 för sin betydelsefulla forskning inom Parkinsons sjukdom.
Swanberg disputerade 2007 vid Karolinska Institutet och har sedan 2011 varit forskargrupp-ledare på Lunds universitet. Fokus för Swanbergs forskning är att identifiera riskfaktorer samt förstå hur dessa påverkar sjukdomsprocesser med mål att därigenom utveckla modeller för individanpassad behandling vid Parkinsons sjukdom.
Forskning är translationell, kombinationen av experimentella och kliniska studier gör det möjligt att studera bakomliggande biologiska processer i kontrollerade modeller, bygga hypoteser och testa dessa i kliniska kohorter. Swanberg är koordinator för en kohort med 1000 individer med Parkinsons sjukdom från Skåne och lika många kontroller matchade på ålder, kön och bostadsort där man studerar hur genetiska variationer, blodmarkörer, livsstilsfaktorer, andra sjukdomar (som diabetes och höga blodfetter) och läkemedel kan kopplas till risk och förlopp av sjukdomen.
I flera globala samarbeten jobbar Swanberg tillsammans med andra forskare med ett
gemensamt mål; att förbättra prognosen för individer med Parkinsons sjukdom.
2022 Kari Nielsen 275 000 kr
f. 1972, docent, universitetslektor, överläkare.
Kari Nielsen tilldelas stipendium ur Inga och John Hain stiftelse för medicinsk vetenskaplig forskning 2022 för sin betydelsefulla forskning kring hudcancer, och då inte minst maligna melanom.
Nielsen disputerade 2009 på en avhandling om malignt melanom och riskfaktorer och CDKN2A mutation, en mutation som är starkt kopplad till melanom. Forskningen har sedan fortsatt inom området och den starka melanomgrupp som fanns i Lund, men även breddats till andra typer av hudcancer som skivepitelcancer och basalcellscancer. Forskningen är bred och spänner över registerforskning, riskfaktorbedömning och rekommendationer för personer med ärftlighet för melanom, teledermatologi, dermatoskopi, nya bilddiagnostiska metoder, molekylärbiologi och immunologi. Utöver de regionala forskningsaktiviteterna, sker samarbete i nationella och internationella nätverk.
Kari Nielsens forskning syftar till bättre och smärtfriare diagnostik och behandling vid hudcancer, identifiera mekanismer, och individanpassa råd och behandling. Forskningen sker i regionala och nationella nätverk på patienter med hudcancer, en tilltagande grupp i antal och där tidig diagnos kan vara livräddande.
2022 Pernilla Stenström 275 000 kr
f. 1971, docent, universitetslektor, överläkare.
Pernilla Stenström tilldelas stipendium ur Inga och John Hain stiftelse för medicinsk vetenskaplig forskning 2022, år 2, för sin framgångsrika och betydelsefulla forskning kring medfödda missbildningar i magtarmkanalen.
Stenström disputerade 2014 inom barnkirurgi och fortsatt i såväl nationella som internationella samarbeten kring medfödda magtarmmissbildningar. Detta har inkluderat missbildningar i ändtarm (analatresi), komplikationer till kirurgiska åtgärder och påverkan på fertilitet, missbildning i matstrupen (esofagusatresi) och hur det påverkar livskvalitet och lungfunktion, samt diagnostik och behandling vid sk Hirschsprungs sjukdom (störd tjocktarmsfunktion. De fortsatta studierna har inkluderat e-hälsa och ex utveckling av en plattform för kommunikation mellan profession och familj. Forskning göres också hur de medfödda missbildningar påverkar patienterna upp i tonåren.
I sin forskning arbetar Pernilla Stenström i nätverk, en förutsättning för dessa i sig tämligen infrekventa, men tidigare potentiellt letala missbildningar, och hur man kan förbättra diagnostik, åtgärder och öka kunskapen generellt. Detta gäller också patientens livskvalitet och funktion upp i tonåren och etablerandet av e-hälsa inom området.
f. 1978, docent i virologi, universitetslektor.
Docent Joakim Esbjörnsson är verksam vid Institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, forskargruppschef vid Systembiologi.
Docent Esbjörnsson studerar hur virusinfektion kan etablera sig och spridas. Fokus har varit
akut hiv-infektion med studier inte minst i Afrika. Detta inkluderar ett projekt som studerar
hur dynamiken ser ut för över 1 000 blodproteiner under akut hiv-infektion, kunskap som kommer att ytterligare förklara under akut virusinfektion. Studier på hiv och spridning i
Kenya har visat på helt nya spridningsmönster och riskgrupper, kunskaper som kan vara behjäpliga för att begränsa spridning av hiv.
Kunskaperna har emellertid potentiell implementering även vid luftvägsinfektioner som SARS, RSV och covid. En viktig del av forskningen gäller hur virusinfektion kan etablera sig i vävnad och detta studeras på humanmaterial (halsmandelvävnad). En viabel modell har kunnat utvecklas genom att använda mycket tunna vävnadssnitt och tillsätta syre och näringsämnen. Spatial transkriptomik användes för att studera genuttryck i vävnaden, en kartläggning som
kan ha implikationer på såväl tumör som sårläkning.
Joakim Esbjörnsson är central i utvecklingen av Skandinaviens första viruscenter, Lunds universitet, med planerad invigning sommaren 2022.
f. 1971, docent, universitetslektor, överläkare.
Pernilla Stenström är docent i barnkirurgi vid Lunds universitet och överläkare i barnkirurgi, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Docent Stenströms forskning är fokuserad kring barn med medfödda missbildningar i tarm
och bäckenbotten. Forskningen inkluderar såväl åtgärd av missbildningen som barnets fortsatta funktion, långsiktiga utveckling och hur patienter, familjer och vårdpersonal kan inkorporeras i behandling och forskning. Kan diagnostiken vid Hirschsprungs sjukdom (avsaknad av nerv-celler i tarmen) ställas, kan det ge barn en snabb diagnos, kortare operationstider och om möjligt lite mera exakt avgöra hur stor del av barnets tarm som ska opereras bort.
Barnets mag- och urinvägsfunktion efter operation studeras. Vikten av t.ex. matens effekt på magfunktionen skiljer sig från friska barn och lyfter behovet av dietistråd. Den framtida utvecklingen inkluderar också s.k. e-hälsa med utveckling av interaktiva plattformar som ska stärka patientens och familjens trygghet och förståelse.
Den långsiktiga utvecklingen som tonåring och vuxen hos barn med medfödda missbildningar studeras för att öka kunskapen kring hur vilken vård som behövs och eventuellt kompletterande kirurgi och annan behandling. Fokus har inte minst varit på Hirschsprungs sjukdom och anorektala missbildningar, ett område som docent Stenström, tillfrågad av patientorganisationen, startade upp och ansvarar för. Forskningen och utvecklingen inbegriper ett multidisciplinärt samarbete med såväl medicinska specialister, sjuksköterskor, dietister, ingenjörer och psykologer.
f. 1978, docent i virologi, universitetslektor.
Docent Joakim Esbjörnsson är verksam vid Institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, forskargruppschef vid Systembiologi.
Docent Esbjörnsson studerar hur virusinfektion kan etablera sig och spridas. Fokus har varit
akut hiv-infektion med studier inte minst i Afrika. Detta inkluderar ett projekt som studerar
hur dynamiken ser ut för över 1000 blodproteiner under akut hiv-infektion, kunskap som kommer att ytterligare förklara under akut virusinfektion. Studier på hiv och spridning i
Kenya har visat på helt nya spridningsmönster och riskgrupper, kunskaper som kan vara behjäpliga för att begränsa spridning av hiv.
Kunskaperna har emellertid potentiell implementering även vid luftvägsinfektioner som
SARS, RSV och covid. En viktig del av forskningen gäller hur virusinfektion kan etablera
sig i vävnad och detta studeras på humanmaterial (halsmandelvävnad). En viabel modell
har kunnat utvecklas genom att använda mycket tunna vävnadssnitt och tillsätta syre och näringsämnen. Spatial transkriptomik användes för att studera genuttryck i vävnaden, en kartläggning som kan ha implikationer på såväl tumör som sårläkning.
Joakim Esbjörnsson är central i utvecklingen av Skandinaviens första viruscenter, Lunds universitet, med planerad invigning sommaren 2022.
f. 1974, docent i onkologi, överläkare i thoraxonkologi.
Maria Planck är docent i onkologi vid Lunds universitet och överläkare vid thoraxonkologi, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Docent Planck och hennes forskargrupp är verksam inom lungcancerforskning och mera specifikt framtagande av kliniskt relevanta molekylära signaturer i lungtumörvävnad för att förutsäga lungcancerpatienternas prognos eller svar på behandling. För detta syfte används vävnadsprover från lungcancerpatienter och analys görs på såväl epigenetisk nivå (faktorer
som styr hur generna uttrycks utan att vara reglerat till DNA), på DNA-nivå, på RNA-nivå
eller på proteinnivå.
Dessa studier är mycket angelägna för att upptäcka resistensutveckling eller bedöma när pågående läkemedelsbehandling hos en lungcancerpatient behöver ändras. Studierna
inkluderar också förekomst av s.k. cirkulerande tumör-DNA i blod på opererade lung-cancerpatienter med senare känt återfall av sin sjukdom och detta kan komma att tjäna
som ett framtida verktyg för att identifiera återfall av lungcancer.
Forskningsstudierna inkluderar också utfallet av behandling med s.k. immunterapi, en ny behandlingsform vid spridd lungcancer. Dessutom undersökes lungcancer på patienter
som aldrig varit rökare i en stor nationell studie med analys av tumörernas DNA eller RNA
för att identifiera eventuellt behandlingsbara mutationer eller fusionsgener (targets).
Totalt har stiftelsen delat ut 11 654 000 kr fram till och med år 2024
HAIN STIFTELSER
© Copyright. All Rights Reserved
Web Admin.: R. Rohlin